Jag finner inte ens ord för hur den här jävla handläggaren på Försäkringskassan har utrett 38-åriga Tobias, det är så jävla avskyvärt! Hur fan kan handläggaren efter ynka 2 timmar säga att Tobias inte behöver någon personlig assistans längre? Att han inte längre ska få bo på Tobiasgården, där han har bott de senaste 9 åren och där han har ett strukturerat och funktionellt liv? Ett värdefullt liv, ett meningsfullt liv? Bara för att man har Down syndrome, autism, utvecklingsstörning och tvångsbeteende så ska man inte kunna få ett meningsfullt liv längre i Sverige?

Försäkringskassans motivering lyder: endast ”behov av praktiska hjälpinsatser av mycket privat karaktär” kan ­räknas till de grund­läggande behoven. Och att: ”behov av muntliga ­instruktioner och påputtning i de olika moment­en bedöms ­inte vara av så privat karaktär att tid kan betraktas som ett grundläggande behov”.

Tobias godeman Janet Granhage berättar att under de 2 timmar som handläggaren var hos Tobias så satt han och ritade vid köksbordet, alltså har dem inte sett när Tobias sköter sin hygien eller gör vardagliga sysslor som i Tobias fall är väldigt svårt utan uppmuntring och hjälp då han lätt "fastnar" på samma ställe och kan, till exempel stå och raka sig på samma ställe flera timmar eller bre en smörgås en hel förmiddag.

Försäkringskassan slutar inte att skämma ut sig, utan fortsätter med att jämföra Tobias fall med en deltidsarbetande strokepatient som nekats personlig assistans.

Tobias mamma och pappa är båda två döda men han har syskon som han ibland åker och hälsar på.

Det här är så hemskt, så jävla fruktansvärt! Jag kan sätta mig in i situationen så pass mycket att hjärtat går i kras. Om någon handläggare skulle komma och bedöma att min bror inte längre behöver någon hjälp längre och att han inte längre skulle få bo kvar där han bor nu så skulle jag dö - tusen gånger om! Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen:"det är lite som 11 september fast inom mig". Min bror kan inte ens öppnat ett mjölkpaket själv, han kan hälla upp mjölk i ett glas men att öppna mjölkpaketet går inte. Så skulle dem ta bort hans rätt till hjälp så skulle min bror antagligen svälta ihjäl, leva under vedervärdiga förhållanden, leva ohygieniskt och inte helt omöjligt, dö. Eftersom han inte då skulle ha någon som kom och medicinera honom eller fanns där när han får sina epileptiska anfall.

Det gör så ont i hjärtat att läsa sånt här och man vill göra så mycket mer, fast jag vet inte hur eller vad. Än så länge så får jag nöja mig med att upplysa er om hur lilla landet lagomt har blivit lilla landet groteskt.

/ johannah eriksson.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kod för att importera min blogg till Nattstad: 2779018032

Idag är det tisdagen den 26 mars 2013 (för er som inte visste det) och den har varit helt hyffsad trots dålig disciplin för tentaplugg. Morgans farmor, farfar och lillasyster kom in till Örebro och bjöd på lunch (läs pizza) och pratade lite. Därefter...

Oj, nu var det ett tag sen.. IGEN! Ingen ordning på den här Johannah:n inte..  Men ja, vad ska jag säga? Träningen ligger lite på hyllan eftersom det är så mycket i skolan, och för att jag är så trött jämt nu för tiden, vet inte om det beror på att...

Trots en härlig helg med god mat, alkoholhaltiga drycker och tårtkalas så stod jag på gymmet imorse - dock tog det emot att göra sig i ordning och tänka att jag MÅSTE gå till gymmet. Jag är stolt över mig själv som sparkade iväg mig dit, jag bevisar ...

Här är receptet på dagens middag:   Panerad torskfileér, 4 port. 400 - 500 g torskfileér 2 ägg 2,5 dl mjöl ströbröd efter behag salt  peppar   Gör så här: Vänd torskfiléerna i mjölet så hela fileén är täckt, vänd dem sedan i ...