Johannah Von Eriksson

Inlägg publicerade under kategorin I mitt huvud

Av Johannah Eriksson - 26 mars 2013 19:07

Idag är det tisdagen den 26 mars 2013 (för er som inte visste det) och den har varit helt hyffsad trots dålig disciplin för tentaplugg. Morgans farmor, farfar och lillasyster kom in till Örebro och bjöd på lunch (läs pizza) och pratade lite. Därefter var det meningen att både jag och Morgan skulle sätta oss i varsitt rum här hemma och plugga, eftersom vi båda har tenta på torsdag, det slutade med att det är Morgan nu som har suttit och pluggat i 4 timmar drygt och jag har suttit och kollat på youtubeklipp/TV den tiden... Grymt dålig disciplin idag, det är ju nästan skamligt! 


Till en början tyckte jag att den här tentan skulle bli rolig och intressant att plugga till, mesta dels för att jag tidigare har läst om kroppens anatomi och fysiologi så jag har ju hängt med i föreläsningarna. Men nu började det bli tröttsamt och tråkigt att studera om vilomembranspotential och aktionspotential.. ja ni hör ju hur kul det låter! 


Det är bara att bita ihop och köra trots att det är så förbannat tråkigt - kämpa Johannah, kämpa! 


/ johannah eriksson.

Av Johannah Eriksson - 1 januari 2013 17:23


Du är den vackraste jag mött,

inte påmålad och falsk som andra,
du har väckt upp det jag trott var dött.  

 


/ johannah eriksson. 

Av Johannah Eriksson - 26 december 2012 23:20

Då var julen över för detta år och här ligger jag i min flicksäng hemma hos mamma och pappa och ska försöka sova medan massa tankar far runt i huvudet.

Jag saknar storebror H - lilla, älskade storebror som åkte till sitt boende idag efter att ha varit hemma över julen. Jag saknar honom så mycket så det gör ont i magen och det känns vemodigt att åka hem till Örebro imorgon och inte träffa honom på ett tag.. Det går ju över när man kommit in i vardagen igen, men just nu ska det få göra lite ont. Det är väl antagligen så här det bör och ska vara, vi har ju faktiskt brottats och skrattat dag ut och dag in i nästan 22 år så det vore väl konstigt om det inte skulle göra ont. Skillnaden här och till lillebror A är att jag kan slänga iväg ett sms eller ringa till A om jag vill prata med honom och veta hur han mår, vilket inte går med H eftersom han inte kan prata i ord och då blir det alltid någon annan som får svara för honom. Det är nog därför jag saknar honom så mycket, min fina lilla storebror.

Och så saknar jag mitt hjärta, men honom får jag träffa imorgon igen så då kommer väl livet kännas lite mer i balans.

/johannah eriksson

Av Johannah Eriksson - 11 december 2012 10:30

Tentaångest, julklappsångest, träningsångest - ångest i mängder!   


Har två salstentor den här veckan - en på fredag eftermiddag/kväll och en på lördag morgon = grymt mycket ångest! Och alla julklappar är inte klara, ångest där med.. Jag har blivit sjuk så tränade inte igår, mera ångest.


Hela jag är som en ångestbomb - vill bara släppa allt och lägga mig under täcket och blunda en stund, men det finns inte tid för fjanterier, finns inga som helst marignaler för att bryta ihop nu! Bryta ihop, det får jag göra på söndag - hur jävla mycket jag vill.


Var på audiologiska forskningsenheten igår - hur coolt som helst! Nu vet jag att det här är rätt. Önskar att jag kommer få jobba inom diagnostik eller på den avancerade rehabiliteringen (kan eventuellt tänka mig tillverkning av insatser också) i framtiden. Jag var väldigt insnöad på barn först och visst skulle jag kunna tänka mig det också, men vill allra helst till den avancerade rehabiliteringen eller tillverkningen av insatser.   


Nä nu får det vara nog, nu får du kliva upp ur sängen åtminstone Johannah-pytt-i-panna! Du lär dig inga beteendevetenskapliga teorier i sängen under täcket.


Tjarrå


/johannah eriksson.

Av Johannah Eriksson - 20 november 2012 21:07

Idag känner jag att mina känslor svajar och är väldigt ambivalenta, dels beror det väl på trötthet och dels beror det väl på stress, men det är lika bra att köra över allt så känns allting sååå mycket bättre sen! 


1. Aftonbladets rubrik intill en bild på Bingo Rimér: "Jag blev bestulen på min farfars guldklocka". Min känsla/tanke: buhuu, cry me a river Bingo .. det verkar inte så väsentligt i dagens läge att du går ut och grinar i media om att du blivit bestulen på en jävla klocka när flera tusentals oskyldiga barn, kvinnor och män blir bestulna på deras liv i Gaza! Dina problem är så jävla små jämfört med dem, så zip it! 


2.Vad är det med universitetslärare egentligen? Varför ger man studenter dubbla budskap om vad som ska finnas med i en rapport och vad som är en korrekt formulering? Jag menar, varför säger man en vecka att det ska finnas med lagar och förordningar under resultatdelen, för att sedan veckan efter komma och hojta om att om man vill ha ett bra arbete så ska man skriva lagar och förordningar i resultatdelen och att man tänker ha en "liberal" inställning vid rättandet av rapporterna? Vafan liksom.. 


3. Också hämtat från aftonbladet: den här Olle Ljungström.. som ska på turné nu i vår.. och släppa två plattor.. alltså, ursäkta men, tillåt mig att skratta högt och irriterande! Är det ett skämt?! Seriöst, vem vill titta på Olle Ljungström som inte ens kan sjunga och ändå bara skriker om att han är apan som liknar dig? Jag menar, kom igen för fan! Hade han gett sig ut på en turné utan att ha varit med i "Så mycekt bättre" (som helt plöstligt blev såå mycket sämre) så hade ju fan inte ens hans dammråttor köpt biljetter till hans konsert.. 


4. Jag är så innerligt trött på alla bilder på barn med söndersprängda kroppar som cirkulerar på facebook, instagram, aftonbladet osv. Jag har fattat att  det är ett jävla helvete där nere, men måste dem verkligen visa varenda jävla sekund en bild på en söndertrasad unge och få mig att må skit?! Blir det bättre av att dem visar bilderna?! Blir det bättre av att folk går runt och tänker "åh stackars barn, varför gör ingen någonting?". Svaret på den frågan är: för att alla tänker precis likadant och väntar på att NÅGON ANNAN ska göra NÅGOT åt den hemska situationen för palestinierna! 


5. Ännu en rubrik från Aftonbladet (jag vet, aftonbladet blir väldigt utsatt för min aggression idag) lyder som följer:"Experterna: så kan vi rädda världen". Nej. Vi kan inte rädda världen, förr eller senare så går världen under och alla dör, end of story. 


6. Varför går man inte ner i vikt av att sitta och plugga? Seriöst, varför kan inte kroppen omvandla den energi som jag lägger ner för att förstå det jag läser så att det förbränner fettet istället för att förbränna hjärnan? Skulle vilja vara lika självsäker som Christina Augilera som stolt visar upp sina kurvor medans jag skyler mina..


Tack och på återseende.

/ johannah eriksson

Av Johannah Eriksson - 17 juli 2012 00:22

Wow, nu var det länge sedan jag skrev.. IGEN! Att jag aldrig lär mig!

 

Idag, den 16/7 är det precis ett år sedan det blev vi. Idag, för precis ett år sedan så satt vi på golvet under ett par filtar i Morgans lägenhet, i studentkorridoren på Tybble och drack vin och skrattade. Jag har aldrig känt mig så levande som jag har gjort det här året, under det här året så har vi gått i medvind och motvind men vi har bara blivit starkare, vi har flyttat ihop och vi har varit utomlands. Det känns så klyschigt att säga "och fler år ska det bli", det är lite lågstadie-nivå på det, men jag kan inte tänka mig att dela alla mina dagar med någon annan än dig, Morgan. ♥


"Få förstår vad kärlek egentligen är

få förstår att det är den är enkel

men alla kan se att jag älskar dig


Vägen må vara krokig och svår

den må vara smal och brant

men med dig är den lätt att gå


När vägen blir mörk och svår att se

släpp inte taget, håll mig hårt för

utan dig blir allt så svårt


När kylan kommer från öst

och det börjar bli höst vill

jag ha dig nära, så nära


Oavsett väder och vind

oavsett väg är jag din"


Din första kärleksförklaring som du skrev till mig ♥ Jag älskar dig, till det sista havet min älskling och oavsett väg, så är jag din!


/ johannah

Av Johannah Eriksson - 22 mars 2012 11:43


Jag finner inte ens ord för hur den här jävla handläggaren på Försäkringskassan har utrett 38-åriga Tobias, det är så jävla avskyvärt! Hur fan kan handläggaren efter ynka 2 timmar säga att Tobias inte behöver någon personlig assistans längre? Att han inte längre ska få bo på Tobiasgården, där han har bott de senaste 9 åren och där han har ett strukturerat och funktionellt liv? Ett värdefullt liv, ett meningsfullt liv? Bara för att man har Down syndrome, autism, utvecklingsstörning och tvångsbeteende så ska man inte kunna få ett meningsfullt liv längre i Sverige?


Försäkringskassans motivering lyder: endast ”behov av praktiska hjälpinsatser av mycket privat karaktär” kan ­räknas till de grund­läggande behoven. Och att: ”behov av muntliga ­instruktioner och påputtning i de olika moment­en bedöms ­inte vara av så privat karaktär att tid kan betraktas som ett grundläggande behov”.


Tobias godeman Janet Granhage berättar att under de 2 timmar som handläggaren var hos Tobias så satt han och ritade vid köksbordet, alltså har dem inte sett när Tobias sköter sin hygien eller gör vardagliga sysslor som i Tobias fall är väldigt svårt utan uppmuntring och hjälp då han lätt "fastnar" på samma ställe och kan, till exempel stå och raka sig på samma ställe flera timmar eller bre en smörgås en hel förmiddag.

Försäkringskassan slutar inte att skämma ut sig, utan fortsätter med att jämföra Tobias fall med en deltidsarbetande strokepatient som nekats personlig assistans.


Tobias mamma och pappa är båda två döda men han har syskon som han ibland åker och hälsar på.


Det här är så hemskt, så jävla fruktansvärt! Jag kan sätta mig in i situationen så pass mycket att hjärtat går i kras. Om någon handläggare skulle komma och bedöma att min bror inte längre behöver någon hjälp längre och att han inte längre skulle få bo kvar där han bor nu så skulle jag dö - tusen gånger om! Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen:"det är lite som 11 september fast inom mig". Min bror kan inte ens öppnat ett mjölkpaket själv, han kan hälla upp mjölk i ett glas men att öppna mjölkpaketet går inte. Så skulle dem ta bort hans rätt till hjälp så skulle min bror antagligen svälta ihjäl, leva under vedervärdiga förhållanden, leva ohygieniskt och inte helt omöjligt, dö. Eftersom han inte då skulle ha någon som kom och medicinera honom eller fanns där när han får sina epileptiska anfall.


Det gör så ont i hjärtat att läsa sånt här och man vill göra så mycket mer, fast jag vet inte hur eller vad. Än så länge så får jag nöja mig med att upplysa er om hur lilla landet lagomt har blivit lilla landet groteskt.


/ johannah eriksson.

Av Johannah Eriksson - 21 november 2011 14:00

Är nu hemkommen från en underbar helg med min babe som vi tillbringade i Zinkgruvan med god mat, gott vin och gott sällskap, tack så såå mycket! ♥ Men nu sitter jag här i mitt lilla rum i Dingtuna och väntar på att klockan ska gå så jag får åka till jobbet och få dem här passen överstökade, så jag kan åka tillbaka till Örebro på onsdag. 


Vill bara komma in på utbildningen så jag kan få komma bort från den här skitstaden! Är så trött på allt som har med Västerås att göra och vill inte ha något med det att göra mer än att hälsa på här någon gång då och då. Herregud vad lycklig jag skulle bli om jag kom in nu! 


Men snart så reser vi till Dublin, jag längtar så mycket att det gör ont i mig! Vill bara ha 15:de december nu så jag får komma bort från de här gatorna med den jag älskar mest ♥


/ johannah eriksson.

Om mig

Fråga mig

5 besvarade frågor

Omröstning

Är du tjej eller kille som läser min blogg?
 Tjej
 Kille
 Både och

Beöksräknare

Försvunna Barn

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2014
>>>

Värde

Senaste inläggen

Arkiv

Gästboken

Kategorier

Besöksstatistik

Länkar


Ovido - Quiz & Flashcards